Nordic Ruby är en utvecklarkonferens i Göteborg som gick av stapeln för andra gången mellan 16:e och 18:e juni 2011. Det är en enkelspårig konferens med 150 deltagare, vilket gör stämningen väldigt intim och trevlig.
En bonus var att de hade den goda smaken att hyra in två baristas från DaMatteo, ett av Göteborgs absolut bästa kaféer, så cappuccinon höll yppersta kvalité.
Det är tydligt att Elabs etablerat sig i Rubyvärlden när man ser vilka namn de lyckats locka hit. Här är alla talare upplistade:
- Aaron Patterson
- Anthony Eden
- Chad Fowler
- Elise Huard
- Jakob Mattson
- Joe O'Brien
- Joseph Wilk
- Joshua Wehner
- Keavy McMinn
- Paul Campbell
- Randall Thomas
- Ryan R. Smith
- Thorben Schröder
- Tom Preston-Werner
Jag uppskattar formatet med 30 minuter föredrag och 30 minuter paus. Enda klagomålet skulle vara att lunchen på två timmar är lite för lång för mig, sitter oundvikligen och gäspar på de mest intressanta av föredrag under eftermiddagen.
Jag tycker mig ha upplevt två röda trådar genom föreläsningarna:
Legacy
Vi fick två fundementalt olika angreppsvinklar på begreppet ”Legacy” serverade. Först Aaron Patterson som uppskattade det faktum att det är lärorikt att utforska otestad och för honom själv okänd kod genom olika metoder. Sedan Chad Fowler som ville skriva kod som levde längre än han själv och därmed blev hans arv till eftervärlden.
Att gå ur sin komfortzon
En annan var att man skulle gå ur sin komfortzon så ofta man kan. Joshua Wehner pratade bland mycket annat om att folk som varierade enkla saker i vardagen som t.ex. vägen till jobbet hade en tendens att ha mer tur, eller iallafall tycka att de är mer tursamma än andra vilket ger fördelar i andra delar av livet. Jag upplevde Paul Campbells föreläsning som en uppmaning att göra detsamma, men jag kan ha fel. En annan vinkling som kom av Keavy McMinn var att det finns mycket vinning i att pressa sig själv hårdare än vad som är bekvämt.
Jag tycker att alla föreläsningar vad givande och de allra flesta direkt inspirerande. Om jag måste välja tre höjdpunkter blir det:
Joshua Wehner - Must it always be about sex?
Om mångfald inom ruby-utvecklarsfären. Alla är tydligen vita män. Framför allt gillade jag budskapet att det är positivt att inte vara som alla andra och kan också tycka att Ruby-communityts lärande stil också kan främja översittartendenser.
Aaron Patterson - Mountain Dew and my trail of tears
Mina höjdpunkter var hur han använder Ruby självt som mocking-verktyg istället för mocha eller shoulda. Dessutom är Aaron underhållande att lyssna till.
Chad Fowler - ”Legacy”
Jag uppskattar tanken på att skriva mjukvara som är hållbar. Jag minns att Per Lannerö prata om något som jag uppfattade som liknande på SSWC 2010. Det fick mig att tänka på produkter som är gjorda för att hålla i generationer och varför man inte tänker så med mjukvara. Dessutom ödmjukt och stilfullt framfört, effektfull musik som demonstration av arv till eftervärlden och så hade han den i särklass stiligaste kostymen på hela konferensen.
Slutligen vill jag tacka Elabs för årets mest givande konferens hittills. Jag ser redan fram emot nästa års upplaga.
Tack för sammanställningen!
På vilket sätt menade han att det är lärorikt att utforska främmande otestad kod?
Posted by: Plindberg | 2011.06.20 at 10:04
Lite på samma sätt som när man (enhets-)testar existerande kod med testramverk. Han identifierar enheter av koden som utför olika uppgifter och undersöker sedan koden genom att ändra omkringliggande kod med stub-liknande metoder för att se hur koden reagerar i olika situationer. Han hävdar att man både lär sig både mer om Ruby och koden när man testar på det viset. Dessutom är det kul, säger han, även om jag har lite svårt att veta när han menar allvar och inte.
Posted by: svante | 2011.06.20 at 11:56
Jag förstår ju att man lär sig om koden i sig, men är inte med på vad det är man kan lära sig om Ruby under just dessa omständigheter.
Posted by: Plindberg | 2011.06.20 at 16:54
Han beskrev metoder där han gick in och ersatte klasser och moduler med egna varianter som hade förutsägbar output. Om man inte gjort det innan lär man sig åtminstone en del om hur språket hänger samman. Jag tolkade det som att han menar att man alltid är lärorikt att montera ned saker i någon mån för att sedan bygga ihop dem igen.
Posted by: svante | 2011.06.20 at 17:12