Fem tankar och ett tankeexperiment

Några tankar som surrar omkring varann som om de har något gemensamt.

Första tanken. I sin inspirerande bok ”Analog In/Digital Out” (Amazon, Bokus, Adlibris) berättar Brendan Dawes om en incident på en konferens. Han satt i publiken när någon presenterade en idé till en liten social applikation.

Som jag minns det kopplade man ihop två appar tvärs över internet och när knappen trycks på endera sidan tänds den andra appen upp, vilket skulle signalera att personen på andra sidan skickat lite kärlek.

Dawes invände att appen skulle förstöra det den var avsedd att underhålla. Att visa kärlek, menade han, förutsätter en tröghet. Är det för enkelt förlorar handlingen sin betydelse.

Andra tanken. Matt Webbs Glancing. En liten social app som kopplar ihop dig med ett fåtal andra och vars gränssnitt är ett halvslutet öga i din menyrad. Klickar du på den ser du en lista på vilka andra som är online, samtidigt som ögat öppnas något hos de andra. Någon av de andra kanske ser detta och klickar för att se vem som kan ha klickat, varpå ögat öppnas ytterligare i andra änden.

Matts poäng var att imitera hur människor tar kontakt i verkligheten, hur konversationer ofta startas genom att blickar utbyts. Eller bara att man tittar upp från det man gör och bekräftar varann med en blick.

Tredje tanken. Tjänsten FFFFOUND! där du inte kan peka ut vänner och kontakter. I stället markeras du automatiskt som ”follower” av de vars bilder du sparar till din egen ”found” (eller de som hunnit före med bilder du postar in från andra sajter). Ett väldigt anonymt socialt nätverk som uppstår indirekt och består av de som gillar samma sorts bilder som du.

Fjärde tanken. Adam Greenfields kritik mot sociala nätverk och att ”strukturera om vardagliga mänskliga relationer efter olämpliga och klumpiga modeller”. (Och min skepsis inför Facebook som social nätverksplattform.)

Femte tanken. Den sociala webben och styrkan hos flyktiga förbindelser. Svaga flyktiga förbindelser är viktiga för sociala system. De är kittet.

Okej, ett tankeexperiment. Tänk dig en social sajt – inte ett socialt nätverk utan en tjänst där det sociala nätverket är sekundärt. Som på Flickr där fotografierna står i centrum men där du kan peka ut familj, vänner och kontakter. Men tänk dig att det inte går att aktivt beskriva sin sociala graf. Mer som på FFFFOUND! men ändå inte.

Tänk dig att det enda sättet att hitta någon du känner vore att få en URL till personens profil via mejl eller IM. Och när du tar emot och klickar dig till profilen så kopplas ni tillfälligt ihop. Ni är buddies för stunden.

Medan ni är buddies så tar ni emot uppdateringar från varann, likt minifeeden på Facebook. Ni ser vad den andre gör, vad han eller hon läser, lyssnar på, tittar på, säger till andra, vad han eller hon har för statusmeddelande osv.

Men ni är bara buddies så länge ni visar intresse för varann. Om ni inte kollar varandras flöden och status fejdar er kontakt ut. Ni får färre uppdateringar från varann och till slut tystnar det.

Så länge ni är buddies kan ni initiera nya kontakter med varandras tillfälliga buddies. Tittar ni på deras profiler och deras aktivitetsflöden och de tittar tillbaks skapas förbindelser som underhålls så länge ni uppmärksammar varann.

Ett fragment av detta finns på Jaiku. Någon av dina kontakter kommenterar någon du inte känner. Du går dit och läser diskussionen och lägger en egen kommentar. Diskussionen vidgas och för ett ögonblick uppstår en konversation i en grupp som spänner tvärs över den sociala grafen.

Ta bort buddylistorna från Jaiku och låt det sociala nätverket blossa upp och glöda ut, blossa upp och glöda ut.

Det var allt.

(Foton av cobalt123 och Enrico Fusco under Creative Commons-licens.)

Comments

[Rasmus]

Såg du Re:Public? http://www.techcrunch.com/2008/05/09/sneak-peak-at-android-apps-out-of-mit/

[Peter]

Nä, den hade jag missat. Tack!

’The real brilliance lies in the fact that you can rate and tag each friend and the system automatically updates each friend’s score based on how much time you spend near each other. So after a while, you can see who your “top friends” are.’