Förra tisdagen skickade vi in ännu ett debattinlägg om Web 2.0 till Computer Sweden, med anledning av ytterligare en artikel som publicerats och som huvudsakligen diskuterade fenomenet i termer om teknik.
Denna publicerades inte. Men så mycket bättre: i dagens CS ägnas hela mittuppslaget åt Web 2.0 och efter en genomskumning verkar det vara en riktigt bra uppsättning artiklar, samtliga av Anders Lotsson:
Här är vårt inlägg, med rubriken “Den övergödda klienten är död. Och det är Web 2.0 som håller i yxan”.
I en intervju om Web 2.0 i CS 3/3 -06 säger Robert Nyman att webben inte kommer “erbjuda ett fullgott alternativ till installerbara feta klientprogram” förrän om tidigast fem år. Han förespråkar i stället feta klienter som blandas med “ren webbteknik”. Men när skrivbordsapplikationen ersätts av webbapplikationen handlar det inte om att flytta fettet från klienten till serversidan. Webben är en annan värld än skrivbordet och den har många fördelar.
Det viktigt att inse att webbapplikationen är en evolution av webbplatsen snarare än en webbifiering av skrivbordet. Även om Ajax och andra tekniker tar webbgränssnittet närmare skrivbordsapplikationens, med t.ex. dra-och-släpp och asynkron uppdatering, handlar det fortfarande om webbsidor. Att som Robert säga att webben inte kan “matcha feta klientprogram vad gäller funktionalitet” är bara sant för vissa typer av funktionalitet där webbens möjligheter är för begränsade. Men de flesta typer av program kan översättas till webbapplikationer.
När det gäller användargränssnittet har webben den fördelen att webbplatsen sedan i begynnelsen varit beroende av att vara omedelbart begriplig. Webbplatser som är svårbegripliga förlorar besökare. Under webbens första decennium har tydliga konventioner uppstått och etablerats. När webbplatsen blir webbapplikation har den en fördel gentemot skrivbordsapplikationen tack vare att dess gränssnitt är enklare och mer självbeskrivande.
I artikeln talas om tre olika perspektiv på Web 2.0: användarnas, teknikens och affärsmodellens. Det finns ytterligare ett som innebär fördelar för webben som plattform: utvecklingsperspektivet. När distributionen försvinner är man fri att leverera täta uppdateringar och eftersom det finns möjlighet att mäta exakt hur ens applikation används kan man basera varje uppdatering på denna kunskap. Då blir det också meningsfullt att leverera den första versionen tidigt i form av en minimal lösning med maximala förutsättningar för feedback. Resultatet av denna mer lättrörliga modell är att webbapplikationerna blir mer fokuserade, eftersom de startar små och vidareutvecklas enligt identifierat behov.
När det gäller affärsmodellen handlar det som alltid på webben om att attrahera besökare. Då gäller det att ha en omedelbart begriplig webbapplikation med låg inträdeströskel, ofta i form av en fullt användbar gratisversion. Här kan lönsamhet uppnås med kontextuell reklam såsom Google Adsense eller partnerprogram såsom svenska Tradedoubler. Vidare visar exemplet från USA och andra länder där Web 2.0 kommit längre att människor kan tänka sig att betala en facil prenumerationsavgift för dessa enkla tjänster. Räknat per individ är det fråga om lägre summor, men med låg tröskel och global inriktning kan man nå ut till fler användare än någonsin med en skrivbordsapplikation.
Webben må vara begränsande när man jämför med användargränssnitten hos feta klienter, men att göra den jämförelsen är att missa de fördelar webben har som plattform. Snarare är den befriande när man betraktar den utifrån sina egna förutsättningar. Då finns det chans att tidigare nå ut till fler och att effektivt utveckla de funktioner som människor verkligen vill ha.
Hej Peter,
Generellt så håller jag med dig. Utan att gå in för djupt på detaljer så vill jag bara säga att det som sägs i en intervju och hur journalisten/tidningen vill och väljer att presentera det inte alltid är samma sak, vilket jag tycker är helt ok. Det är deras publik och en del av oss har förmånen att bli tillfrågade helt enkelt.
Själv är jag fantastiskt trött på uttrycket Web 2.0 och att det bara är ett nytt buzzword som folk ska ha för att beskriva nya tjänster. För mig spelar det ingen roll vad det heter, skapa bara bra tjänster istället för att lägga tid på att leva upp till någon hype, använda viss teknik bara för sakens skull m m.
Webben och ett skrivbord är inte samma sak och det bör betonas; däremot har det redan kommit, och fortsätter komma, intressanta applikationer för att jobba direkt på webben. Om de däremot helt skulle ersätta skrivbordsapplikationer vågar jag inte spekulera om, och vet inte om det är något jag tror på heller. Olika tjänster för olika syften helt enkelt.
Sedan förespråkar jag inte feta klienter med internetkoppling, definitivt inte som ersättare heller, utan nämnde bara dem som kul alternativa lösningar (exempelvis Google Earth).
Vad jag menade med att webben inte motsvarar klientprogram till fullo är att det är en mer instabil miljö med mindre möjlighet än en installerbar applikation, rent tekniskt sett. Givetvis behöver inte detta hålla tillbaka att man kan levera väldigt bra tjänster för en webbläsare.
Det jag däremot gillar är att mer och mer fokus läggs på användarna och deras möjligheter att påverka innehållet och tjänster på en webbplats.
Personligen älskar jag webben och många av de tjänster som har börjat komma, och ju mer av mina saker som jag kan ha webbaserat, desto bättre.
Jag hoppas detta klargör lite om mina åsikter. Om inte kan vi gärna ses och prata mer om det!
Posted by: Robert Nyman | 2007.05.07 at 11:13
Ah, jag förstår vad du menar. Utan Web 2.0 skulle klienter gjorda med Ajax inte kunna ha det genomslag de behöver för att verkligen kunna ta kål på feta klienter.
Mats
Posted by: Mats Henricson | 2007.05.07 at 11:13
Förresten, har du/ni hackat denna blog själv, eller är det nåt ni tankat ner? Jag gillar den!
Mats
Posted by: Mats Henricson | 2007.05.07 at 11:13
Det ligger något i att “Ajax utan Web 2.0” skulle kunna ersätta feta klienter. Själv räknar jag dock in själva förutsättningarna i begreppet Web 2.0, så för mig blir detta enbart hypotetiskt.
T.ex. tror jag att användarna mognat de senaste åren så att de nu är mottagliga för att interagera med webbplatser på ett mer sofistikerat sätt än tidigare. Därmed utgör de nu en potentiell marknad för webbappar på ett sätt som inte var fallet tidigare. Tar du bort Web 2.0 från ekvationen tycker jag du även bort stora delar av marknaden.
Till Web 2.0 räknar jag även att det nu finns smidiga betalningslösningar och möjlighet att tjäna pengar på kontextuell reklam. Detta ensamt är kanske inget som skulle stjälpa tankeexperimentet, men tar du bort Web 2.0 försämrar du åtminstone förutsättningarna att skapa lönsamhet.
Till lönsamhet hör också det faktum att hosting blivit billigare och detta räknar jag också till det som bidrar till förutsättningarna med Web 2.0. Hit hör också det faktum att fler och fler har koppling till Internet och att fler och fler av dessa har bredband.
Jag tolkade artikeln i CS som att Robert Nyman dömer ut webbappen enbart på den punkt att webben inte kan mäta sig gränssnittsmässigt med den feta klienten. För mig är det de nya förutsättningarna på webben som gör att webbappar har många fördelar gentemot feta klienter.
(Vi använder Typo som är ett bloggverktyg utvecklat på Ruby on Rails. Det innehåller en del Ajax t.ex. för kommentarsfunktionen och även för live-sökning, vilket vi inte har aktiverat. Den utvecklas väldigt aktivt och har liksom Rails en stor svit automatiserade tester, så att köra på den version som ligger i Subversion-trunken fungerar alldeles utmärkt.)
Posted by: Peter | 2007.05.07 at 11:13
Fast, öh, det är ju inte Web 2.0 som håller i yxan, det är ju Ajax! Credit where credit should go, tycker jag. Det är ju Ajax som gör att man kan ha drag-and-drop och asynkron uppdatering, eller hur!?
Mats
Posted by: Mats Henricson | 2007.05.07 at 11:13
Hm… inte säker på att jag förstår hur du menar. Men låt oss se på saken på det här viset; skulle Ajax utan det som karakteriserar Web 2.0 kunna ersätta feta klienter? Definitivt! Skulle Web 2.0 utan Ajax kunna ersätta feta klienter? Nja, det är mycket mer tveksamt. Som exempel på en Ajax applikation som kan ersätta en fet klient, utan att den på något sätt är Web 2.0, se på Zimbras emailklient: http://www.zimbra.com
Mats
Posted by: Mats Henricson | 2007.05.07 at 11:13
Inlägget publicerades idag: Den övergödda klienten är död (kräver kanske prenumeration).
Posted by: Peter | 2007.05.07 at 11:13
Samt en andra gång här: Den övergödda klienten är död (nu med kommentarer).
Posted by: Peter | 2007.05.07 at 11:13
Det stämmer bara om nu syftet med webbappen är något som förutsätter dra-och-släpp och asynkron uppdatering. För mig är det helheten, hela webben som plattform, att utvecklingsverktygen blivit effektivare, att hosting blivit billigare, att det finns sätt att få lönsamhet i sina applikationer osv. – dvs. allt vi nämner i inlägget ovan samt i vårt förra debattinlägg.
Allt detta tillsammans leder till att webben är ett mycket starkt alternativ till feta klienter. Och i många webbappar spelar Ajax en underordnad roll: då handlar det mer om att göra hanteringen lite smidigare i en modell som fortfarande är sidorienterad än att göra gränssnitt med så “rik” interaktion som möjligt, där det i praktiken är en sida som beter sig som en skrivbordsapplikation.
(Se t.ex. 37signals svit med webbappar för exempel på detta.)
Posted by: Peter | 2007.05.07 at 11:13
Ja. Förutom att jag räknar Ajax till Web 2.0 då. (-;
Och även Flash. Flickr hade från början en hel del Flash, vilken förvisso successivt ersatts med Ajax. En annan fotoapp, BubbleShare mixar Ajax och Flash och dess gränssnitt är långt ifrån de bökiga man brukar förknippa Flash med. Och flera av webbapparna som försöker vara “skrivbord på webben” använder sig av Flash, t.ex. Goowy.
Posted by: Peter | 2007.05.07 at 11:13