I måndagens Computer Sweden publicerades vår kommentar till Lars Danielssons artikel “Sverige har hamnat på efterkälken” från en vecka tidigare. Här är hela texten med de ändringar CS gjorde i vårt manuskript.
I CS 17/2 -06
menasRapporteras att Sverige är på efterkälken eftersomAjax-teknikenAjaxtekniken används av så få svenska webbplatser. Artikelförfattaren har rätt i att Sverige är efter när det gäller Web 2.0– och det med uppskattningsvis 2-3 år –men detta har inte med Ajax att göra.Web 2.0 är inte en uppsättning tekniker utan nästa paradigm för hur webben används och för hur webbplatser utvecklas.
Ett annat paradigmskifte var bloggfenomenet. I början möttes det på många håll av skepsis; bloggar föreföll inte vara något mer än
de nätdagböcker som funnits sedan webben var ung.nätdagböcker. Men det verkligt nya bestod i den lösa sammankopplingen av tusentals bloggar, med hjälp av tekniker somRSSrss och “trackback” samt bloggspecifika sökmotorer som spårade aktuella ämnen. Ur nygamla tekniker uppstod en plattform däramatörskribenterskribenter och läsarelättarekunde hitta varann.Liksom då möts Web 2.0-paradigmet nu med skepsis och
det råder förvirring om vad det är.förvirring. Försöker man förstå fenomenet utifrån det rådande paradigmet, “Web 1.0”,såverkar det vara en hajp. Men Web 2.0 utgör en markant förändring i hur webbplatser används. Där 1.0 handlade om statisk publicering av innehåll för anonyma genomsnittsbesökare, handlar 2.0 om att se dessa som unika individer och låta dem hantera och organiseradetta innehåll.innehållet. Ett exempel är Amazon där du kan betygsätta böcker ochandravaror, du kan märka dem med “taggar”, skrivarecensioner,recensioner och göra egnaönskelistor samt topplistor över dina favoriter, med mera.önskelistor. I flera fall skapas innehållet helt och hållet avbesökarna, som t.ex. på Flickr (foton) och Del.icio.us (bokmärken/favoriter).besökarna. Med andra ord, den enkelriktade modellen med publicering för en publik ersätts under Web 2.0 av en dubbelriktad där publiken själv publicerar eller organiserar det sompubliceras. Därigenom förvandlas webbplatser till webbapplikationer. Att “använda” en webbplats kommer handla mer om att skapa och organisera innehåll och mindre om att bara leta upp och “konsumera” den.publiceras.Det är i förvandlingen från webbplats till webbapplikation som Ajax kommer in. Att hantera och inte bara konsumera innehåll kräver en mer sofistikerad interaktion där gränssnittet närmar sig skrivbordsapplikationens. Ajax gör
t.ex.att webbläsaren kan begära uppdatering av delar avwebbsidor, så som sker på Hitta.se när användaren förflyttar sig i kartbilden. Men detta kan även uppnås med Flash eller Java-appletar.webbsidor.Det som gjort att Ajax
på bara ett årnått stor spridning är att källkoden är synlig för alla och att förutsättningarna att lära sig därmed är godare. Men att sätta likhetstecken mellan Web 2.0 och Ajax är fel.
Det är sant att Sverige är på efterkälken. När bloggar uppmärksammades här var det länge sedan fenomenet slog igenom iUSA. Om det är en relevant indikator kommer paradigmskiftet till Web 2.0 inte ske i Sverige förrän om flera år. Men användarnaAnvändarna är redo nu. Det är dags att ta Web 2.0 på allvar.
Artikeln utan ändringar:
Web 2.0 handlar inte om Ajax
I CS 17/2 -06 Rapporteras att Sverige är på efterkälken eftersom Ajaxtekniken används av så få svenska webbplatser. Artikelförfattaren har rätt i att Sverige är efter när det gäller Web 2.0 men detta har inte med Ajax att göra.
Web 2.0 är inte en uppsättning tekniker utan nästa paradigm för hur webben används och för hur webbplatser utvecklas.
Ett annat paradigmskifte var bloggfenomenet. I början möttes det på många håll av skepsis; bloggar föreföll inte vara något mer än nätdagböcker. Men det verkligt nya bestod i den lösa sammankopplingen av tusentals bloggar, med hjälp av tekniker som rss och “trackback” samt bloggspecifika sökmotorer som spårade aktuella ämnen. Ur nygamla tekniker uppstod en plattform där skribenter och läsare kunde hitta varann.
Liksom då möts Web 2.0-paradigmet nu med skepsis och förvirring. Försöker man förstå fenomenet utifrån det rådande paradigmet, “Web 1.0”, verkar det vara en hajp. Men Web 2.0 utgör en markant förändring i hur webbplatser används. Där 1.0 handlade om statisk publicering av innehåll för anonyma genomsnittsbesökare, handlar 2.0 om att se dessa som unika individer och låta dem hantera och organisera innehållet. Ett exempel är Amazon där du kan betygsätta böcker och varor, du kan märka dem med “taggar”, skriva recensioner och göra egna önskelistor. I flera fall skapas innehållet helt och hållet av besökarna. Med andra ord, den enkelriktade modellen med publicering för en publik ersätts under Web 2.0 av en dubbelriktad där publiken själv publicerar eller organiserar det som publiceras.
Det är i förvandlingen från webbplats till webbapplikation som Ajax kommer in. Att hantera och inte bara konsumera innehåll kräver en mer sofistikerad interaktion där gränssnittet närmar sig skrivbordsapplikationens. Ajax gör att webbläsaren kan begära uppdatering av delar av webbsidor.
Det som gjort att Ajax nått stor spridning är att källkoden är synlig för alla och att förutsättningarna att lära sig därmed är godare. Men att sätta likhetstecken mellan Web 2.0 och Ajax är fel.
Användarna är redo nu. Det är dags att ta Web 2.0 på allvar.
Posted by: Peter | 2007.05.07 at 11:13
Tjena!
Det var jag som tipsade Danielsson om att det stod illa till med Web 2.0 i Sverige. Han vet att jag sysslar med Ajax (det är jag som driver http://www.seajax.nu) så han tänkte väl på det när han skrev. Nå, så kan det gå.
Mats
Posted by: Mats Henricson | 2007.05.07 at 11:13