Fibrer

Svaga förbindelser och den sociala webben

Ur Emanuel Rosens ’The anatomy of buzz’:

The increase in weak ties on the Net can explain why information travels much faster today. The Internet creates millions of weak ties across clusters.

Alltså svaga förbindelser à la sociologen Mark Granovetter.

Internet och överflödsmentaliteten

Ur en ypperlig artikel i Wired tillika utdrag ur artikelförfattaren Chris Andersons bok ’Free’ (min emfas):

All those random videos on YouTube are just dandelion seeds in search of a fertile ground on which to land. In a sense, we’re “wasting video” in search of better video, exploring the potential space of what the moving picture can be. YouTube is a vast collective experiment to invent the future of television, one thoughtless, wasteful upload at a time. Sooner or later, through YouTube and other sharing sites, every video that can be made will be made, and every person who can be a filmmaker will become one. Every possible niche will be explored. If you lower the costs of exploring a space, you can be more indiscriminate in how you do it.

Och:

If you’re controlling a scarce resource, like the prime-time broadcast schedule, you have to be discriminating.

Tillgänglighet och serendipitet

Bill Gates siade om det redan i början av 90-talet. Information vid dina fingertoppar! Det kan väl inte vara av ondo?

Vem vet? Sociologen James Evans vid University of Chicago har åtminstone funnit en anledning att iaktta varsamhet när information görs sökbar.

Det Evans gjort är att analysera 34 miljoner vetenskapliga artiklar för att se effekterna av när vetenskapliga tidskrifter görs sökbara online.

Och vad han fann var att i takt med att dessa tidskrifters bakkataloger digitaliseras så citeras färre och färre artiklar. Inte bara det, de artiklar som citeras tenderar dessutom att ha publicerats närmare i tiden.

Hur kommer detta sig?

En förklaring kan vara, läser jag i The Economist, att forskare exponeras för fler artiklar när de får nagelfara index i papperstidskrifter, inte bara de som är direkt relevanta för de sökord de anger online.

Serendipitet, helt enkelt. Korsbefruktning av idéer.

Nu verkar Evans inte påstå att det här är illa. Han betonar att sökbarheten minskar risken att relevanta artiklar missas. Dessutom påpekas i en kommentarer till artikeln att The Economist missat att nämna att James Evans artikel när den publicerades i tidskriften Science fick sällskap av en text som listade forskare vars resultat motsäger Evans.

Hur som helst, personligen ser jag inget alarmerande i sådana här rapporter. Snarare tecken att vi måste veta vad vi lämnar bakom oss när vi flyttar saker online, så att vi kan kompensera för det.

För är det något jag upplever dagligen på nätet är det serendipitet. Bästa tjänsten för det tycker jag är FriendFeed. Då och då under dagen dippar jag in och ser en massa oväntade grejer mina kontakter tipsat om, diskuterat, bokmärkt. Följ mig gärna där!

Se också Steven Johnsons bredsida från för några år sedan mot just argumentet att serendipiteten saknas online.

Foto av Paul Keller under Creative Commons-licens.

Läser Clay Shirkys ”Here comes everybody” (forts.)

”We now have communication tools that are flexible enough to match our social capabilities…” (Sid. 20)

”For the most of modern life, our strong talents and desires for group effort have been filtered through relatively rigid institutional structures because of the complexity of managing groups. We haven’t had all the groups we’ve wanted, we’ve simply had all the groups we could afford.” (Sid. 21)

Läser Clay Shirkys ”Here comes everybody”

”The centrality of group effort to human life means that anything that changes the way groups function will have profound ramifications for everything from commerce and government to media and religion.” (Sida 16.)

POAF (People, Objects, Activities, Features)

Will Evans lägger till ett p för ’people’ till Joshua Porters ramverk för social webbdesign, ’objects, activities, features’. (Detta från hans presentation för IxDA, ’Built for conversation: the interaction design of social media’.)

Först researcha målgruppen, sedan titta på vilka objekt den sociala tjänsten rör, samt vilka aktiviteter kring dessa som ska stödjas och till sist vilka features detta innebär.

Se vidare mina anteckningar från när jag läste Porters bok.

Intressant genomförande, We love typography

Gillar formuläret för att posta bilder med intressant typografi:

Och att sajtens kommentarsfunktion utnyttjar Twitter. Fungerar så att man inkluderar permalänk, vars URL är kort, samt en hashtag. Sedan sugs kommentaren in:

Utmärkta bloggen I love typography ligger bakom.