Läste om Maslows ”behovshierarki” i Made to Stick av Chip och Dan Heath (Adlibris, Bokus, Amazon). Och påmindes om att jag hört den nämnas flera gånger i sammanhanget communityn.
Så här brukar behoven i Abraham Maslows hierarki beskrivas:
- Kroppsliga behov
- Trygghet
- Gemenskap
- Uppskattning
- Självförverkligande
Hans poäng med att kategorisera de mänskliga behoven på det här sättet var att visa att de utgjorde olika nivåer. Maslow antog att behoven på varje nivå får högre prioritet om de inte tillgodoses än de på nästa nivå.
Med andra ord, känner du dig otrygg och inte får tillräckligt med sömn och mat (de kroppsliga behoven) så bekymrar du dig inte så mycket om ditt ego, om att förverkliga dig själv.
Nu var Maslow förmodligen inte så bokstavlig med den här tanken. Hans ”behovstrappa”, som den ofta kallas i Sverige, brukar framställas som att otillfredsställda ”lägre” behov fullkomligt skulle utplåna de ”högre”. I sådana fall, som bröderna Heath skriver i sin bok, vore svältande konstnärer en omöjlighet.
Hur som helst används Maslows modell ofta för att beskriva vad som får ett community eller social webbsajt att bli framgångsrikt.
En som gjorde det nyligen var Tara Hunt. I sitt fantastiska tal vid konferensen Future of Web Apps i februari talade hon om vikten av att tillgodose behoven på nivåerna 3–5.
Främst handlar det förstås om tredje och fjärde nivån, berättade Tara Hunt. Om att känna gemenskap, att få kontakt med andra och kanske hitta vänner. Samt om att känna sig sedd och uppskattad av omgivningen, att få sitt ego tillfredsställt.
Mer sällsynt är den femte nivån, fortsatte hon. Förhoppningsvis blir den allt vanligare. Där handlar det om behovet att förverkliga sig själv, om att utnyttja sin potential till fullo, testa sin kapacitet. Att möjliggöra för sina användare att tillgodose dessa behov är det som Kathy Sierra kallar att hjälpa dem sparka röv.
I Made to Stick lär jag mig att Maslow hade fler nivåer än fem i sin behovshierarki. När jag googlar runt lite påstås det att andra efter honom utökat modellen med dessa nivåer.
Oavsett vilket så talar bröderna Heath om behovet att lära, behovet av estetik eller skönhet samt behovet av att överskrida sina egna behov och se mer till andras (self-transcendence).
Som jag förstår det skulle hierarkin då se ut så här:
- Kroppsliga behov
- Trygghet
- Gemenskap
- Uppskattning
- Lärande
- Estetik
- Självförverkligande
- Självöverskridande
Nu har jag inte hunnit fundera så mycket mer på dessa nivåer, men spontant så känns det som dessa extra kategorier kan komma till nytta i social webbappdesign.
Kathy Sierras tankar kretsar t.ex. mycket kring just lärande, att underlätta för sina användare att bli bättre på det webbsajten nu handlar om, att förfina sin kunskap och skicklighet och därmed öka kvaliteten i ens upplevelse.
Och Chip och Dan Heath talar mycket om att man inte får fastna i ”Maslows källare”, dvs. inte fokusera för mycket på de ”lägre” behovskategorierna utan försöka tilltala behoven högre upp i hierarkin. Nu handlar deras bok förvisso om att kommunicera idéer men det de skriver om har mycket att säga om interaktions- och gränssnittsdesign. Och om social interaktionsdesign.
Recent Comments