Alla har ett men inte alla erkänner det: det Papphammaraktiga popcornögonblicket. Jag ska bjuda på mig själv och tala ut om mitt.
Det säger sig själv att det var på bio det inträffade. Jag äter sällan popcorn på andra ställen. Men jag minns bara det Papphammaraktiga popcornögonblicket, inte vilken film det var.
Det här var på tiden då jag hade ryggsäck. Och det har aldrig legat för mig att bära ryggsäcken som den är tänkt, dvs. med båda axelremmarna på.
Jag hade slagit till på den största storleken av popcornlåda, annars är frågan om det hade blivit så Papphammaraktigt.
Ni kanske anar vart historien är på väg: ryggsäck hängd på högeraxeln och XXL-popcornkartong buren i höger hand. Just som jag ska sätta mig glider naturligtvis den ganska tungt packade ryggsäcken ned från axeln och dess rem fångas av (höger) armveck.
Praktfullt popcornregn katapulterades över två, tre framförvarande bänkrader.
Recent Comments