Den sociala webben behöver inte halta

För en månad sedan läste jag Daniel Alséns inlägg om att den ”sociala webben haltar”. Och jag har av någon anledning inte kunnat släppa den.

Det är inte så att jag inte håller med honom om det han skriver. För visst ligger det något i att den sociala webben är bräcklig, att det räcker att några få ”fuskar och förstör” för att det ska sabotera för den stora massan.

Att jag inte har kunnat släppa den beror snarare på att jag inte hade ett svar på det han skrev. Om jag har ett svar nu vet jag inte, men det här är i alla fall ett försök att ta mig närmare ett svar.

Fusk och missbruk är ofrånkomligt för varje webbsajt där användarna påverka innehållet. Ju större webbsajten är desto större verkar lockelsen vara för de som är benägna att missbruka dem.

Sociala webbsajter har dock lite andra förutsättningar än andra.

Nu kan alla webbsajter kallas sociala där användare kan påverka innehållet. Men den intressanta definitionen tycker jag är den som säger att social mjukvara är den som blir markant bättre ju fler som använder den, dvs. den som utnyttjar nätverkseffekten. På senare år har webbsajter allt mer sökt sig åt det hållet.

Häromdagen hörde jag ett exempel som illustrerar det hela ganska bra.

På konferensen Future of Web Apps berättade Matthew Ogle och Anil Bawa Cavia från Last.fm om hur de löst problemet med missbruk av taggar i sin musiktjänst.

Last.fm bygger på att data insamlas om vad du lyssnar på för musik. Denna ”uppmärksamhetsdata” använde de för ge ökad vikt åt de som lyssnar på en artist eller ett band, och minskad vikt åt de som inte gör det.

Tidigare var t.ex. Paris Hiltons taggmoln fullt av rena förolämpningar både av henne som person och av de som gillar hennes musik. När taggarna korrigerades efter vilka som faktiskt lyssnade på den bubblade de mer meningsfulla taggarna upp.

Det här exemplet illustrerar sättet problem kan lösas i sociala webbappar. Genom att titta på den totala mängden både direkta och indirekta handlingar kan man hitta sätt att filtrera bort eller åtminstone tona ned missbruket.

Man kan säga att den sociala webben bara är bräcklig när den hanteras som tidigare inte alls lika sociala webben.

På många sätt har vi nu större förutsättningar att hantera missbruk utan tidsödande moderering.

Comments

[Peter Lindberg]

Det slår mig att den här diskussionen inte bara handlar om spam, fusk och annat missbruk. Det handlar också om att kunna ”reglera tröskeln” för vilket innehåll man vill se.

Tänk Slashdots kommentarskedjor, eller de på Digg, där man i praktiken kan välja vilken tröskel man vill läsa på, så man om man vill kan slippa mer jiddriga kommentarer och fokusera på det mest relevanta.

I andra lägen vill du kanske åt även de mer skämtsamma kommentarerna.

Eller på Last.fm där du kan få rekommendationer på ny musik och har ett reglage där du kan välja att få mer populära eller mer obskyra rekommendationer.

Jag var inne på det här i ett tidigare inlägg.

[Peter Lindberg]

En till sak. Lyssnade just på Bradley Horowitz presentation från Future of Web Apps där han bland annat talade om Flickrs ”interestingness”.

Han påpekade att det är så enormt många faktorer de väger in, och de allra flesta är från mer eller mindre ”implicita” handlingar (visningar, kommentarer, favoritmarkeringar, att folk har bloggat en bild inifrån Flickr osv.) – och givet det stora antalet minskar möjligheten att fuska.

Sedan är förvisso motivationen att fuska på Flickr inte densamma som att fuska på Digg, där lyckat fusk kan ge utdelning i massiv trafik till ens webbsajt.

[Peter Lindberg]

Och, slår det mig. Sajter som Digg och liknande skulle ha mycket att tjäna på att öppna ett API för att lyssna på aktivitetsdatat och belöna upptäckta missbruksförsök.

[Rasmus]

Nej, det är fredag…

[Rasmus]

Peter: Ett exempel som bygger på en kombination av automatik och crowdsourcing är Akismet. Även där slinker spammet igenom då och då. Om man tycker att den nivån är OK så kan man vara optimist. Om man menar att man helt ska slippa spam och annan manipulation så bör man vara pessimist. Det kommer inte att försvinna, men kanske hamna på en acceptabel nivå.

Eva: Basecamp styrka är att det är lättanvänt. Det är dessutom gratis om du inte har krav på att du vill kunna dela på filer, eller krav på att ha fler än ett fåtal projekt åt gången. (Men har du fler än ett par pågående projekt så bör du också ha råd med $59 per månad, som vi på Daytona betalar. ;-)

[Peter Lindberg]

Visst kommer det vara en kapprustning, men jag är ändå optimist.

Daniel hade Wikipedia med i sitt exempel och det är talande att missbruk fort korrigeras även på en så manuell (och bökig) plattform.

Kanske har de även någon form av automatik för att detektera spam, det känner jag inte till. Men i huvudsak hänger det på att folk upptäcker missbruk och rullar tillbaka eller redigerar.

Så du har alltid det manuella skiktet. Det kommer alltid finnas hängivna Digg-användare och man kan tänka sig att använda någon sorts karma/auktoritet för att ge vikt åt manuell rapportering av missbruk. Om en handfull hängivna användare gör ”bury” på en nyhet så skulle den prioriteras ned.

Men det är ett fåtal som man kan räkna på när det gäller det manuella. Det är väl enprocentregeln där med. Därför måste det kombineras med automatik också.

Automatik kommer förmodligen handla mycket om att fastställa auktoritet. Att ge vikt åt de med mer auktoritet och minska den för de utan.

Men också mångfald. Hur många är det, om än med låg auktoritet, som utför en viss handling (från mer passiva: väljer att följa en länk, väljer att inte följa en länk; till mer aktiva: ”diggar” något, taggar något, postar något) och vad kan man dra för slutsats av det?

Särskilt passiva handlingar som mer görs för egen del än för att ”bidra till communityt”. Att missbruka det kommer förutsätta att man antingen lyckas manipulera sig till auktoritet eller lyckas mobilsera massor av agenter (mänskliga eller datoriserade) som kan agera massa med låg auktoritet.

Jag är helt klart optimist. Jag tror det kommer bli svårt att lyckas med det utan att antingen fastna i det manuella skiktet, dvs. bli upptäckt av hängivna användare med hög auktoritet, eller i det automatiska, dvs. bli upptäckt genom att man ger upphov i avvikande aktivitetsmönster (tänk dig en Digg Swarm som filtrerar bort all normal aktivitet).

[Rasmus]

Tillåt mig att vara pessimist. :-) Om där finns en chans att tjäna pengar på att t ex hamna överst på Digg eller få bra rating på eBay så kommer folk att lista ut hur man ska ta sig runt den här typen av automatiska barriärer. I fallet med Last.fm ovan är det ju till och med rätt så lätt att manipulera (genom att skriva ett script som anger att en viss user lyssnar mkt på Paris).

Själv får jag fortfarande spam-mail varje dag, trots filter både på mailservern och i min mailklient. Risken med att skruva åt filtrena alltför hårt blir ju nämligen att mängden falska positiver ökar…

[Jonas]

Spam och gaming är väl mest ett problem i sociala web appar där rekommendationer/topplistor/etc baseras på alla användare och inte på de sociala nätverken? Som användare bryr jag mig inte så mycket om det finns spam på en sida, bara om jag ser spam om och om igen.

[Eva]

Hej Peter! Det här var mycket tänkvärt! Dock tänkte jag fråga dig ifall det möjligtvis var så att du har lite andra tänkvärdigheter att dela med dig av när det gäller hantering av projekt?Jag vet att ni har skrivit massor om det här på fleecelabs, och att ni förespråkar basecamp (?), men visst kostar väl det? Finns det ingen gratistjänst som är lika bra? Vad är det som är så bra med basecamp? Jag är inte så insatt, men det verkar du vara. Tar mig friheten att fråga.

Vänliga hälsningar
Eva
(maila gärna ifall du tycker det passar bättre!)

[Peter Lindberg]

Jag har inte jättekoll på Akismet. Jag har uppfattat den som ett centralt tränat spamfilter, där alla kan gå in och rapportera missat och felaktigt fångat spam.

Just spamskydd, varesig för mejl eller för bloggkommentarer (och även wikis i fallet Akismet, va?), känns som ett lite avigt exempel, eftersom det är något som fogas till ett annat system.

Eller, det känns avigt eftersom jag känner att det är en avvägning: dvs. att social mjukvara fungerar just för att den tillåter brett deltagande, men med det kommer också risken för missbruk, fusk, spam osv. Alternativet är att resa barriärer och därmed trubba av nyttan som kommer med öppenheten.

Den avvägningen känns inte lika uppenbar för spamskydd. Det är mer: vi har ett system som är och måste vara öppet (mejl, bloggkommentarer, wikis) och ovanpå detta lägger vi ett system från tredje part (Automattic m.fl.), dvs. ett separat system där den sociala funktionen möjliggör att fånga spam, den har inget i övrigt med systemet att göra.

Det jag menar är att diskussionen om huruvida den sociala webben haltar inte riktigt är tillämpbar där, just för att de är separata. Det skulle vara om Akismet skulle utökas för att kunna bedöma individers auktoritet baserat på annan aktivitet i systemet det kopplats till för att minska spam.

Det där blev snöigt, vet inte om du begriper vad jag svamlar om.