Varumärkesfrågorna åsido. Nu handlar det om smaken.
Inuti denna minimuffin (portionsförpackad för den färska känslan) finns en liten hålighet, fylld med en krämig massa som alldeles klart är densamma som i de välkända sandwichkexen.
Grejen är bara att tillsammans med muffinbrödet – som är tvåkomponents; vanlig muffin ytterst och chokladmuffin inuti – så blandas smaken av krämen upp med andra smaker, med följden att åtminstone jag inte tänker Mmm, Ballerina!
Göteborgskex avviker på alla tänkbara sätt från kexen och det gäller att bita itu och slicka ur det krämiga för att påminna sig om att det här ska vara Ballerina men i muffinformat.
Det är skapligt gott, men jag hajar inte riktigt poängen.
Kunde inte riktigt hålla mig från varumärkesgrejerna, inser jag såhär efteråt.
Nytt försök: inte mer än en hygglig muffin. Portionsförpackningen ger inte den färska känslan utan snarare den svampiga. Jag är mer: so fresh you can taste the crunch! Muffins ska vara al dente.
Posted by: Peter | 2007.03.21 at 13:45