Svantes kärlek till havet, svinigheter i Ruby och typografi i denna dubbelomgång av På tapeten. Garanterat fritt från träffsäkra förutsägelser om den nya webben. Sveriges IT-strateger skippar till nästa.
Perl-arvet i Ruby
Svante ondgjorde sig över fulheter i Ruby:
Svante: reexpen är sköna också, sätter en massa globala variabler. om man kör ~= /reg/ så sätts $`, $& och $'
Peter: Jo, det känns ju som Perl-arvet.
Svante: hehe, de försöker smita undan att de kommer från Perl genom att säga att de är pragmatiska. bullshit,, säger jag. Alla $-grejerna finns ju i MatchData.
”Jag invokerade Bringhurst på mallen”
Peter plockade fram Robert Bringhursts The Elements of Typographic Style (Bokus, Adlibris) när han arbetade med PDF-versionen av Studio Fleece. Där stod att läsa att ett A4 med likformiga marginaler inte är på långa vägar musikaliskt:
Yet precisely because it is reciprocal with nothing but itself, the ISO page is, in isolation, the least musical of all the major page shapes. It needs a textblock of another shape for contrast.
Peter: Och här har vi haft en sidmall med standardmarginaler.
Svante: hur skall man egentligen göra då?
Peter: A4 är inte baserad på gyllene snittet. Dess proportioner är ju roten ur 2. Men nu har vi ett textblock som är gyllene snittet, vilket är ett av hans exempel. Topp- och vänstermarginalen är en niondel av sidbredden. Höger- och bottenmarginal är 2 ggr topp/vänstermarginal.
Så nu vet ni varför det riktigt sjunger när ni printar ut och viker en Fleece-studie till en liten pamflett. (T.ex. vår senaste om fotografcommunityt Fotosidan).
Maya Lins ”Vietnam veterans memorial”
Svante besökte nyligen Maya Lins monument över stupade i Vietnamkriget i den amerikanska huvudstaden (i vars utkanter han bor).
Svante: det måste vara 3-5 meter högt på hösta stället. och varje ben är lika långt, kanske 100 meter. dryga 58 tusen namn står på. Alla namnen står ju i kronologisk ordning, men detta vet du ju.
Peter: Hur är det, väggen blir högre ju längre man går va?
Svante: ja, och högst i mitten. Den går ju som ett ve. ett ben pekar på Lincoln Memorial och ettt på nationalmonumentet.
Peter: Ah! Är det utgång i slutet av andra benet?
Svante: Du kan gå hur du vill. namnen står i kronologiskt ordning med början i mitten. Så vilken sida du än börjar vid så börjar du exakt i mitten av kriget. i dödssiffran mätt. Så slutet och början sitter ihop i mitten, en symbolisk grej, för att bringa “closure” till kriget.
Peter: Ah, intressant! Men mellan benen, är det helt öppet där? Eller det sluttar ned mot mitten?
Svante: ja,m det sluttar ned mod mitten, där är man skärmad från staden. Så att muren växer och blir mer överäldigande mot mitten och sedan släpps man ut igen, då.
Peter: Ok. Och man är skärmad pga markens lutning? Eller finns det någon vägg utåt också.
Svante: markens lutning, murens höjd och benens vinkel. bakåt har man ju reflektionspölen. Men det är ju en kulle bakom, kan man säga.
Egentligen var det en diskret kulle där monumentet är byggt. Men hon vill tydligen skära rakt igenom kulle som med en kniv, precis som kriget gjort med USA, då. Så kullen slutar vid muren på baksidan och det är en lätt lutning bakom den som står mot muren då.
Den kronologiska ordningen har också tanken att veteraner skall kunna placera sig på dagen där de var där, oavsett om de har stupade kamrater på muren.
”Du går inte hem förrän du hackat klart Rails!”
Sedan den släpptes har vi ständigt kommit på oss själva med att skoja om Apples promotionfilm med 37signals:
Peter: vem hade anat att DHH sitter på hörnet av JF:s bord och jobbar
Svante: en annan rolig detalj ur videon är hur Jason kliar sig på hakan och tänker vid skärmen, tydligt inspirerad av Kevin Costner i musvideon.
Peter: Det är nästan så man vill göra en parodi, men det skulle ta för mycket tid. Bara att posta en video som crosscuttar mellan de två vore jävligt skoj.
Svante: han lämnar DHH ensam kvar:
Peter: ”Du går inte hem förrän du hackat klart Rails! Och du får inte låna min kontorsstol.”
Svante: I vår apple-video skall vi ha I get high on you av Sly and the family Stone. Iaf basintrot.
Anne Lamott: Skriv ett uselt första utkast
Skrivprocessen har vi diskuterat mycket, apropå arbetet med Studio Fleece. Efter två studier har vi etablerat ett format vi håller oss till och börjar komma fram till en process som är organiserad efter formatet. Men det är fortfarande ohyggligt krävande.
Peter: Lyssnade på första avsnittet av Merlin Manns podcast med David Allen i dag. Och han tog upp en grej jag läst förut, som författaren Anne Lamott sagt, att hon måste tillåta sig att skriva en ”shitty first draft” varje gång hon börjar på en text.
Det är en bra ambition, att man skriver ut hela skiten bara, och nästan siktar på att det ska bli dåligt.
Kulinarisk havsromantik
Peter: åt vinkokta musslor i fredags. det var en intressant upplevelse. inte lika läbbigt som ostron. fast det är ju lite läskigt också, konsistensen och utseendet.
Svante: jo, kanske, men jag gillar det mycket, vi har gjort det ett par ggr när vi bodde i GBG.
Peter: Det är u mycket formen också, att man river bröd med nävarna och suger upp spadet med osv.
Svante: ja. framför allt tycker jag attt det är lite havsromantik. Det smakar ju hav, liksom.
Peter: Jo, fast ostron smakar ju ännu mer hav. Gillade verkligen den sältan. Det var mer konsistensen + vetskapen att man dödade dem sekunden innan. De lever ju när man får in dem, kylda på en isbädd. Sedan tar man sin sked och lossar den från skalet, vilket är dödsögonblicket. Men jag har provat en eller två iaf och det är jag stolt över.
Svante: Jag längtar efter att testa ostron.
Recent Comments