Som sagt, det är svårt att uppfinna namn till en webbapp. De flesta av namnen på Web 2.0-tjänster faller i kategorin påhittade poetiska namn, namn som antingen inte betyder något eller som åtminstone mest handlar om att låta bra och vara frestande att säga.
Men enligt varumärkesagenturen Igor finns det tre andra kategorier: funktionella eller beskrivande namn, upplevelserelaterade samt positioneringsframkallande. Och få Web 2.0-namn faller i någon av dessa. Kanske är det lättare att hitta namn här än i kategorin uppfunna namn?
Bland de funktionella/beskrivande namnen återfinns t.ex. Bokus, Pricerunner, Hitta.se och Blocket.se. Det är namn som beskriver syftet med eller funktionen hos webbplatsen. Detta torde vara den lättaste kategorin att hålla sig till när man söker efter namn.
I ett avsnitt av podcasten Venture Voice beskriver grundarna av företaget och webbappen VideoEgg hur de valde sitt namn. Tricket med att namnge sitt företag, säger de, är att börja med att köpa domännamnet. I deras fall handlade det om att hitta ett ledigt domännamn bestående av två ord och där “video” var ett av dem. Och de hade uppemot fyrahundra alternativ som de testade varav vilka minst 95 procent redan var tagna. Slutligen bestämde de sig eftersom “ägg är enkla och lätta att ha att göra med” och namnet därmed förmedlade något om upplevelsen.
Jag är inte säker på om Igor skulle anse att “VideoEgg” hamnar mittemellan den funktionella och den upplevelserelaterade kategorin. Det de menar med upplevelserelaterade namn är sådana som syftar till upplevelsen mer än uppgiften. Som exempel ger de Six Degrees, Excite, Ask Jeeves, Netscape och Safari.
Fördelen med de upplevelserelaterade namnen är att de ofta är självklara och meningsfulla, de behöver inte förklaras och människor har lätt att koppla dem med upplevelsen av produkten. Men även här torde det det vara lättare att hitta bra namn än bland de påhittade poetiska.
Att de är självklara innebär dock att risken är stor att andra också har kommit på dessa namn inom sitt område. T.ex. finns det både webbläsare och SUV:ar som heter Safari och Navigator. Därmed är dessa namn svagare när det gäller att differentiera en produkt och det kan finnas risk för varumärkesdispyter.
Den sista kategorin kallar Igor för “evocative” och jag har översatt den som “positionsframkallande” eftersom det snarare än att beskriva funktionen hos produkten eller upplevelsen av att använda den, handlar om att betona dess positionering, dvs. hur den särskiljer sig från konkurrensen, vad som gör produkten unik.
Som exempel på positioneringsframkallande namn ges Apple, ett företagsnamn som vid den tiden stod i skarp kontrast till konkurrensen: IBM, NEC, Digital Equipment, Cincom och Sperry Rand. Andra mer sentida exempel är Yahoo, Amazon.com och Atom Films.
De positioneringsframkallande namnen är av sin natur mer uppseendeväckande, just för att de avviker så från den rådande namngivningen. De är mer engagerande och kraftulla, men ställer stränga krav på hur varumärket hanteras. Företaget eller produkten måste leva upp till det intryck namnet ger. Därmed borde det vara ett svårt att lyckas skapa ett bra namn.
Så, hur ska man gå tillväga för att hitta ett namn? Det återkommer jag till i en senare text.
Recent Comments